SOP

Målet med detta kapitel är:

• Beskriva vad en Standardiserad Operativ Procedur (SOP) är

Standardiserad Operativ Procedur, förkortat SOP, ett begrepp som vinner insteg i all sjukvård. Även om vi i denna utbildning i första hand belyser SOP ur ett patientsäkerhetsperspektiv, ger ett strukturerat arbete med standardiserade procedurer förutsättningar för bättre kvalitet och effektivitet.

Om man gör något upprepade gånger, oavsett vad det är (städa huset, slå en golfsving, baka bröd, intubera en patient, kommunicera via RAKEL eller sätta en intraosseös nål) kommer man att göra det bättre och bättre över tid. Anledningen är att man lär sig vad som fungerar bäst, hur de olika momenten bäst ska utföras och i vilken ordning de ska göras. Allt detta leder över tid till ett bättre resultat.

Om en individ har en egen SOP för någonting, är det bättre än om individen gör lite hur som helst varje gång. Finns dessutom ett system för att utvärdera och utveckla SOP, är det inte svårt att inse att resultatet i teamsammanhang blir bättre ju större gruppen som använder samma SOP är.

Om fler utförare arbetar efter samma rutin (=samma SOP), kommer enskilda individer att kunna dra fördel av erfarenheter som andra utförare gjort, förutsatt att deras erfarenheter tas tillvara och leder till att proceduren förbättras. SOP är alltså en väsentlig förutsättning för att kunna bedriva ett strukturerat säkerhetsarbete.

En SOP kan omfatta saker som arbetsfördelning, standardisering av arbetsmoment, de olika momentens ordningsföljd, men även kommunikation. Det kan te sig självklart att ett team som arbetar med säkerhetskritiska arbetsuppgifter redan i förväg är överens om terminologi vid kommunikation, och att alla vet vad man menar när man använder olika termer och uttryck. Tyvärr ses dock allt för ofta att man egentligen diskuterar vad man egentligen menar. Exempel på detta är: ”men jag trodde du menade” eller ”när du säger alla, menar du då ...?”.

SOP i ambulanssammanhang

Ambulanssjukvård behöver fungera dygnet runt, och detta innebär att många olika medarbetare bemannar viktiga funktioner. Ändå behöver ett team snabbt kunna hitta sina roller och samarbeta effektivt. För att underlätta detta måste det finnas standardiserade förhållningssätt som medlemmar i ett ambulansteam känner förtroende för och därmed följer.

Alla arbetsuppgifter och alla tänkbara situationer kan inte omfattas av SOP. Beslut rörande patienters vård kan och ska aldrig helt standardiseras, men en bärande strategi för bra teamarbete i akuta situationer är att följa i förväg överenskomna arbetssätt, SOP. Dessa blir en gemensam utgångspunkt som skapar stabilitet i systemet trots att enskilda teammedlemmar kan växla.

En tydlig och välkänd SOP inom akutsjukvård är A–B–C–D–E-algoritmen. Den ger struktur åt det akuta omhändertagandet genom att det både är ett beslutsstöd för att prioritera mellan olika livshotande symtom, och ger också ett team en gemensam struktur att kommunicera kring.

SOP kan designas på olika sätt. A–B–C–D–E-strukturen är stöd för teamet i att bedöma, åtgärda och utvärdera livsuppehållande åtgärder samtidigt som de undersöker patienten. Som SOP säkrar A–B–C–D–E-strukturen att de mest kritiska symtomen åtgärdas först, men är i övrigt öppen i hur teamet samarbetar.

Om en SOP även innefattar struktur kring arbetsfördelning och kommunikation underlättar det för teamet att skapa och behålla en gemensam bild av situationen, dela information om förändringar och göra avstämningar. Ett team som gör regelbundna re-evalueringar har möjlighet att tillsammans svara på oväntade händelser och anpassa sina arbetssätt, trots att situationen kan ha förändrats. Efter att ett arbetsmoment har avslutats kan teamet tillsammans lära av hur de genomfört arbetsuppgifterna och fånga framgångsrika strategier. En förutsättning för att SOP ska kunna utvecklas är dock att gjorda erfarenheter på ett strukturerat sätt matas tillbaka i systemet, så att de kan evalueras och beaktas inför revideringar av den aktuella SOPn.

Även om det finns en SOP för en specifik uppgift kan det alltid uppstå situationer där medvetna avsteg från SOPn måste göras för att situationen ska kunna lösas på ett säkert och effektivt sätt. Om en arbetsuppgift i en pressad situation utförs på ett annat sätt än enligt den föreskrivna SOPn, blir det tydligt att det skett ett avsteg från hur uppgiften normalt ska göras. Det blir då också lättare för teamets medlemmar att säga ifrån om de upplever att arbetet avviker från den aktuella SOPn. SOP möjliggör alltså att medvetna avsteg kan göras om situationen så kräver, men att då också identifiera de risker som uppstår.

I de fall ett medvetet avsteg från gällande SOP görs är det viktigt att detta klart kommuniceras till samtliga teammedlemmar. En av de stora fördelarna med att alltid följa SOP är det stöd och igenkänning det ger när du hamnar i en situation där du tvingas jobba under olika typer av stress.

Referenser

Francis RC, et al. Standard operating procedures as a tool to improve medical documentation in preclinical emergency medicine. Emerg Med J. 2010; 27(5): 350-354